Samhälle

2024-08-08
Norrländska ord

Norrländska ord och uttryck – omfattande lista

Norrländska ord och uttryck är en viktig del av det svenska språket, formade av den unika kulturen och historien i norra Sverige. Dialekten har många intressanta ord och fraser som kan vara både roliga och spännande att lära sig.

I denna artikel kommer vi att presentera en omfattande lista över norrländska ord och uttryck. Oavsett om du är nyfiken på dialekter, intresserad av språk eller har rötter i Norrland, hoppas vi att denna lista kommer att vara både lärorik och underhållande.

Norrländska ord

Vi startar med att titta på några norrländska ord. Här är en lista med några vanliga ord som används dagligen i Norrland:

  • Bolkki = Systembolaget
  • Huvvaligen = Usch (eller som förstärkningsord, exempelvis ”åh herregud”)
  • Övervänt = Att man väntat för länge, så länge att man blivit less
  • Sekig = Att vara långsam
  • Pjöller = Prat
  • Stinta = Flicka
  • Karra = Godis/Karameller
  • Paltkoma/Paltschvimmen = Proppmätt
  • Ofarit = Inte åkt än
  • Ids = Orkar
  • He = Lägga, ställa, sätta
  • Fördan = Förrigår
  • Schjoo (inandnings-jo) = Betyder att man håller med, men kan användas till lite allt möjligt
  • Bakanför = Bakom
  • Oslög = Klantig
  • Sno = Vända
  • Hajna/Hojna = Han/Hon
  • Pärer = Potatis
  • Kusar = Småkryp
  • Hänne = Här
  • Hurven = Rysning som sprider sig genom kroppen
  • Seka = sinka, vara långsam
  • Misslagom = När man är lite fel, lite på kant och liksom inte riktigt passar
  • Lengräddad = Svag i intelligensen
  • Snåttra = Hjortron
  • Fika = Smörgås
  • Gofika = Sött kaffebröd
  • Snöra = Kasta bort, kassera
  • Gamm- = Försättsord till allt som är gammalt eller före detta. Exempel: Gammbilen, gammhunden, gammfrun. Är det före eller fördetta blir det gammgammbilen. Gammpöjk och gammjänta är en ungkarl och en ungmö.
  • Bjärn = Björn
  • Blö = Blöda
  • Begrip = Förstå
  • Bron = Veranda
  • Bäges = Bråka
  • Bängla = Krångla
  • Blänten = Mätt
  • Börs = Plånbok
  • Doppa = Fikabröd
  • Dragbana = Lift
  • Fara = Åka någonstans
  • Fische = Gylf
  • Fjolle = Larva sig
  • Fjollträsk = Stockholm
  • Fjollparasoll = Paraply
  • Gode = Används för att säga väldigt eller jävligt
  • Gnagerhojt = Bävershot
  • Glejm = Titta/Stirra
  • Gaj = Glad/Kul
  • Gräfta = Gräva
  • Huga = Nämen/Ojdå
  • Hojt = Dricka med alkohol
  • Hooja = Jäklar/Fy fan/Usch
  • Händran = Händerna
  • Hänna = Den här
  • Jomenvisst = Javisst
  • Kaggerhänt = Att man lätt tappar saker
  • Kasch = Kasse
  • Kräksnöa = Snöa intensivt
  • Kåluppå kaffe = Sätt på kaffe
  • Körrgårn = Kyrkogården
  • Lägda = En åker
  • Mjörsken = Sur/Ur balans
  • Nalta = Lite
  • = Några
  • Nippon-pippon = Datorburk
  • Obra = Att något inte är bra
  • Ossit = Ingenting
  • Pjuklarv = Litet barn
  • Pumla = Julgranskula
  • Peningar = Pengar
  • Pärsk = Skit
  • Pärstampa = Potatismos
  • Pärlporta = Himlen
  • Rabbe = Gnugga
  • Sjosig = Gottesugen
  • Stors = Kvinna
  • Se pass = Lagom
  • Skråvmål = Hamburgare
  • Snöovädran = Snöstorm
  • Svellut = För mycket eller för struligt
  • Skvel = Gråta
  • Soppmärga = Benmärgen
  • Sörsia = Södra sidan
  • Ståkkålmsfjöl = Stockholmsjävlar
  • Skotran = Snöskoter
  • Tjöul kyle = Stark kyla
  • Tjörblåst = Hård blåst
  • Vorte = Blev
  • Varsch = Var då
  • Halverts = Halvdan
  • Arbetselak = Någon som blir grinig när man jobbar och vill få något gjort
  • Tutte = Napp
  • Schtaaan = Skellefteå
  • Carlskorve = En calzone-pizza med ett inbakat skrovmål i

Norrländska utryck

Nu ska vi istället titta på några norrländska uttryck istället. Dessa uttryck ger oss en inblick i hur man pratar i vissa delar av Norrland.

  • Nu ä nä myggfritt = Säger norrlänningarna bekräftande till varandra med en nick, när termometern går under -25 grader.
  • Varsch har du hett den? = Var har du lagt den?
  • Han ä bara odödd = Han var riktigt sjuk
  • En männish = En udda typ
  • Jag fick hurven = Jag rös till av köld
  • Just så pass = Nätt och jämnt
  • Jo men huvva, no kan ja de no = Ja det kan jag väl göra
  • Hoven droven = Huller om buller
  • Va ä dä om? = Vad vill du?
  • Vars någerst = Var någonstans
  • Tjå sig = Lugna ner sig
  • Ska jag måsta? = Måste jag?
  • Men nanting = Ja verkligen
  • Låt maten tysta mun = Knip igen och ät din mat
  • Jo, varsbakom = Det kan du inbilla dig någon
  • Vi ska fara på affären = Vi ska åka till affären
  • Jag ids int = Jag orkar inte
  • Henan o danan = Här och där
  • Leva om = Väsnas
  • Fjöl av = Håll käft
  • Har ingen farstu = Är direkt i sitt tilltal och har ingen finess eller känsla, ”klampar bara på”
  • Hänä köst penninga = Det blir dyrt
  • Schå sig = lugna sig, vänta

Alla norrländska mål

Norrländska låter inte precis likadant i hela Norrland, utan det är så att det finns olika mål beroende på vart man befinner sig. Varje del av Norrland har sina egna dialektala särdrag som kan skilja sig åt.

Här är en lista över de olika norrländska målen:

  • Kalixmål
  • Lulemål
  • Pitemål
  • Nybbygarmål
  • Nordvästerbottniska mål
  • Sydvästerbottniska mål
  • Ångermanländska mål
  • Medelpadsmål
  • Jämtmål
  • Hogdalsmål
  • Hälsingemål

Vad kännetecknar Norrländska?

Norrländska har flera unika drag som gör den speciell. Här är några av de mest utmärkande kännetecknen:

Främre sje-ljud

Ett av de mest karakteristiska dragen i norrländska är användningen av främre sje-ljud. Detta ljud skiljer sig från andra dialekter i Sverige och ger norrländskan ett unikt ljud.

Långsammare taltempo

Många upplever att taltempot i norrländska dialekter är lite långsammare jämfört med dialekter från södra Sverige. Detta gör så att dialekten utstrålar en avslappnad känsla.

Speciella ord och uttryck

Norrländska har många unika ord och uttryck som inte används i resten av Sverige. Exempel på detta är ”huvvaligen” som betyder ”usch” eller används som förstärkningsord, och ”paltkoma” som beskriver att vara proppmätt efter att ha ätit palt.

Variation inom regionen

Trots att norrländska är ett samlingsbegrepp, finns det stora variationer mellan olika områden i Norrland. Till exempel skiljer sig kalixmål från jämtmål, både i uttal och ordförråd.

Dialekternas geografiska spridning

Norrländska dialekter täcker en stor geografisk yta, ungefär 60% av Sveriges landyta. Detta bidrar till en stor språklig mångfald inom regionen.

Sammanfattningsvis kännetecknas norrländska av sina unika ljud, sitt lugnare taltempo, sina speciella ord och uttryck, samt de variationer som finns inom regionen. Dessa egenskaper gör norrländska till en fascinerande och stor del av det svenska språket.

Senaste inläggen

Hur kan man förlänga takets livslängd?

Taket är en av de mest utsatta delarna av ett hus. Det ska stå emot regn, snö, vind och sol – år efter år. Trots det är det lätt att glömma bort taket tills något går sönder. Men genom att sköta om det på rätt sätt går det att förlänga livslängden med många år. Ett...

Vad kostar en takläggare i Örebro?

Ett nytt tak kostar pengar, men det är också en investering som gör huset tryggare och mer värdefullt. I Örebro kan priserna skilja sig en hel del, beroende på hur stort taket är, vilket material som används och vilket arbete som behövs. För den som söker en pålitlig...

Vilka olika typer av plåttak finns det?

Plåttak har blivit allt populärare på svenska villatak, och det är lätt att förstå varför. De är hållbara, lätta och kräver minimal underhåll jämfört med traditionella takpannor. Men plåt är inte bara plåt - det finns flera olika typer med sina egna fördelar och...

Lösningar på stopp i duschen

Stopp i duschen kan vara irriterande och i vissa fall leda till större problem om det inte åtgärdas i tid. Orsaken är ofta en blandning av hår, tvålrester och fett som samlas i rören, men ibland kan det finnas andra faktorer som gör att vattnet inte rinner undan som...

Tips vid tvättning av tak

Att hålla taket rent från smuts, mossa och alger är inte bara en fråga om utseende – det är också viktigt för att takets livslängd ska bli så lång som möjligt. Med tiden samlas det smuts på ytan som binder fukt, vilket i sin tur kan orsaka skador på takpannor och...

Vad kostar det att byta tak?

Att byta tak är en av de där grejerna som de flesta husägare helst skjuter upp. Men när pannorna börjar trilla ner eller fuktfläckarna dyker upp i taket går det inte att blunda längre. Då kommer den oundvikliga frågan: vad kommer det här att kosta egentligen?...

Såhär kan du underhålla taket

Taket är husets första skydd mot väder och vind. När det får rätt omsorg håller det längre, skyddar bättre och minskar risken för dyra skador. Men många tänker inte på takets skick förrän problemen redan har uppstått – exempelvis när vatten börjar tränga in eller...

Om oss

På DUA delar vi passionen för kunskap och nyfikenhet. Vår redaktion består av skribenter med expertis inom många olika ämnen, från ekonomi till kultur. Vårt mål  är att erbjuda djupgående och informativa artiklar som väcker nyfikenhet och berikar sinnet.