Skånska ord och uttryck utgör en fascinerande del av det svenska språket. Denna charmiga dialekt används dagligen av skåningar och är en viktig del av regionens identitet. Den kan dock ibland vara svår att förstå för den som inte är van, och just därför har vi skapat en omfattande lista med skånska ord och uttryck, och dess översättning till svenska.
Oavsett om du är skåning, eller bara nyfiken på dialekten, kommer denna lista att ge dig en inblick i det skånska språket och dess speciella uttryck.
Varför behövs en skånsk ordlista?
En skånska ordlista är en riktig räddare i nöden, särskilt för de som inte är vana vid den charmiga men ibland obegripliga skånska dialekten. Har du någonsin varit i Skåne och undrat om du egentligen rest till ett annat land? Med alla deras märkliga ord och uttryck kan det lätt kännas så!
En ordlista kan hjälpa dig att översätta skånskan till något som låter mer bekant. Så nästa gång någon säger ”rullebör” istället för skottkärra eller ”balle” och menar rumpa, kan du bara slå upp det i ordlistan och känna dig som en riktig skåning.
Skånska ord
Nu ska vi ta en titt på några vanliga skånska ord och deras översättningar till svenska. Denna lista hjälper dig att förstå och uppskatta de färgstarka uttrycken som gör skånskan så unik. Här kommer några exempel:
A! = utropsord, som uttrycker förundran, tvivelsmål, smärta eller glädje.
Aau = Ja!
Abbekat = advokat
Abekatt = härmapa
Aberunk = mycket dåligt
Aga eller ”Åga” = åka
Aletudor = träskor
Alika = kaja, en person med dåligt ölsinne
Alltihoppa = alltsammans
Arsleholm = Hässleholm
Asa = släpa
Aulannsvinn = frånlandsvind
Ausel = röven, arsel, idiot
Autostradan = motorväg
Backaloppa = barn från stadsdelen Backarna (Kirseberg) i Malmö. Backaungar = skitungar
Backarna = stadsdelen Kirseberg i Malmö
Badfitta = den som kommer sist upp ur vattnet vid badning är en ”badfitta”
Badkruka = fegis, någon som inte vågar hoppa i vattnet
Bagetter = efteråt
Bagvänd = fumlig, omständlig
Balle = skinkhalva, rumpa
Bang = rädd
Banga = dra sig ur, inte våga
Bein/bejn = ben
Betuttad = kär, förtjust i
Bia = biograf
Bier/Bir = öl
Bierhål = mun
Blaga = loska, uppkastning
Blannevann = groggvirke
Bloa = blöda
Blära = blåsa av alla sorter
Blänga = stirra
Blöd = mjuk, känslig
Bobbe = tölp, stropp
Bojsor/böjsor = byxor
Bonke/bunke = en hög, något som bunkats ihop
Bonkaknöll/bunkaknöll = gruppsex
Bonn = botten
Bonne = bonde
Boppe/boppar = bröst
Bor = bord
Bränne = ved
Brödrar = bröder
Bröte = skräp
Brövvla = skrodera, skryta
Bug = mage
Bugasprängd = proppmätt
Bull = skit, tråkigt, skitprat
Bulle = ”franska”, ”fralla”
Bullerfjös = en stor och klumpig människa eller djur
Bäla (i sig) = att dricka i stora klunkar
Bäng/Beng = dum, idiot, tokig, galen
Bängalo/bengalo = dum, idiot, tokig, galen
Bärga sej = lugna sig
Böla = gråta, lipa, klaga
Bösse = homosexuell, bög
Chokelad = choklad
Cocabonnar = glasögon med tjocka glas
Cykelen = cykeln
Dabba si = begå fel, göra bort sig
Darred = darrig
Dase = penis
Datta = dia
Datte = bröst
Dendarrade = den där
Di blåe = Malmö FF
Di gule = IFK Malmö
Di röe = Helsingborgs IF
Di vide = IFK Ystad
Ditta = detta
Ding = dum, efterbliven
Diskelase = disktrasa
Dofsing = fager, vacker, läcker, snygg
Dojja = sko
Dra en penna = dra en rövare, lura någon
Dratta = fumlig person
Drul = lat, slyngel
Drypare = gonorré, könssjukdom
Drös = samling, hög
Dyng raug = full, överförfriskad
Dålli = dålig, sjuk
Däcka = stupfull
Döba = rejäl regnskur
Dörrahullet = dörröppning
Eblagröd = äppelkräm
Eda = äta
Ederkopp = spindel
Elefantare = Elefantøl, en stark dansk öl från Carlsbergs bryggeri
Ente = inte
Etter = efter
Evvja = vidrig vätska
Farledd/farlitt = farligt
Fasslassbulle/Fastlagsbulle = semla
Fesen = mesig
Fesjonken = fisljummen
Fibbla = fumla
Fitt = fett, flott
Fitta = fumla, pilla med något så att det drar ut på tiden
Fjaset = det kvinnliga underlivet, (i vissa delar av Skåne betyder det röven eller huvudet)
Fjåne = idiot, tönt
Flabb = mun
Flabba = skratta, eller pratkvarn
Flad = flat
Flua = fluga
Främmad = gäster
Ful = fågel
Fyle = pöbel
Fydderna = fötterna
Fyllehund/fyllehung = alkoholist
Fårstånned = förståndet
Fälleben = krokben
Färi = färdig
Förtröden = avundsjuk
Förvidden/Förveden = nyfiken
Gaba = gapa, skrika
Gabekatta = högröstad kvinna
Gada = gata
Gadd = tand
Gaffla = tjata
Gapflabb = gapskratt
Gider = orka
Gille = fest, kalas
Gina = ta en genväg
Girra = cykel
Gita/gida = orka
Glatta = halka
Glojärn/glojarn = glasögon, brillor
Glosoppa = stirra, nyfiken
Glytt/glött = barn
Glyttig/glyttit = barnslig/barnsligt
Gnälleröv = gnällspik, kverulant
Gottit = godis
Graj/grajor = sak/saker
Grann = vacker
Grebba = flicka
Greda = gråta, lipa, grina
Grina = skratta. I rikssvenskan betyder detta direkt motsatsen, det vill säga gråta.
Grishals = fläskkarré
Grisatassar = grisfötter
Grebba = flicka
Grunna = fundera
Gräddbulle = kokosboll
Gröd = gröt
Grönfoer/Grönfor = grönsaker
Gustav = Gustav Adolfs Torg i centrala Malmö
Gån/Gåen = dumhuvud
Gökavär = perfekt väder för sex
Görka = gurka
Gött = gott, bra, utmärkt, toppen
Ha? = vad?
Ha forr? = Varför?
Hagallen = girig, pengarkåt
Halleda = herregud
Halvding = lite efterbliven
Hann = hinna, komma i tid
Hattaskrälle = damhatt
Haur = har
Hied = otålig, stirrig
Hidder = heter
Hilleben = krokben
Himm = hem
Himmalavad = hemlagad
Himmaluad = hemmagjord
Himmave = hemmavid
Himmali = hemlig
Hinkavis med vann = väldigt mycket regn, ösregn
Hipsamoppe = flakmoped
Hittepå = lögn, osanning
Ho/hoe/hue = huvud
Hubba = flytta
Hundan = attans
Hunn/hynn = hund
Hunnajävel = byracka
Hunnalort = hundskit
Hunt? = Hur?
Hutt = snaps
Hutta = kasta
Hyner = ta det lugnt, lata sig, slappna av
Hålla kväll = avsluta arbetet för dagen, gå hem
Håsebann = strumpeband
Hälla sig = lägga sig
Hällörad = frireligiös, en person som inte vet vilken religion den tillhör
Hänne = hän, någonstans
Härförleden = för en tid sedan
Hässlehulla = Hässleholm
Iheller = heller
Ihopparullad = hoprullad
Inbegad = ingrodd
Ingan = innan
Innebrännare = svullen och röd akne som inte går att klämma ut och som gör väldigt ont
Islöv = Eslöv
Itt = ett
Illbatting = envis omedgörligt barn eller person
Ivajj = iväg
Jidder = bråk, dispyt, problem, strul
Jiddra = bråka, slåss
Jonken = ljummen, avslagen
Jor = jord
Jorbär = jordgubbar
Jorpäror = potatis
Kadong = kondom
Kagehus = bageri, konditori
Kagesmed = kaksmet
Kagi/kagig = kaxig, självsäker
Kajbent = vänsterfotad
Kajhänd = vänsterhänt
Kamma daj = skärp dig
Kanon = jättebra, perfekt
Kartoffel = potatis
Kartofflagröd/kartoffelgröd = potatismos
Kasa = glida, åka kana
Kasebana = rutschkana
Kasedans = dansa till dansband
Ked = trött, less
Keff = tråkig, dåligt
Keppa = keps
Killa = kittla
Kinesapiss = te
Kips = kattunge
Kisse = katt
Kivling = Kiviksbo, boende eller invånare i Kivik
Kjelling/Källing = kattunge
Kjolle/kjolla = kiosk, gatukök
Klabb = dunga, dåligt arbete
Klinna = kleta, kladda
Klydda = omständlig, konstra, krånglig
Klydderöv = vara omständlig, krånglig person
Klyddigt = rörigt, besvärligt
Klägg = kräm, grädde, kladdigt
Klär = kläder
Klöka = kvälja
Knapermada = knäckebrödsmacka, hårt bröd
Knast = idiot, efterbliven
Knud = knut
Knölla = samlag
Kobira = mjölk
Kocka = Coca Cola
Kockumskran = stor näsa
Koga = koka
Kogekorv = smal korv, fläskkorv
Kokt = arg, ilsken, förbannad
Korvalua = korvkiosk
Koslick = hårtuss som inte vill lägga sig, hårvirvel
Kranavann = kranvatten
Kryllhårad = lockig, afro
Kråsig = stark
Kråsor = kraft, styrka
Krängd = avvisande, vresig
Kungaböle = slott
Kussimurran = det kvinnliga könsorganet
Kyd = kött
Kyddbulle = köttbulle
Kylling = kyckling
Kåddasten = testikel
Kållt/kollt = kallt
Köba = köpa, inhandla
Köbekaga = inhandlad bakverk
Köbetudor = silikonbröst
Köbetänner = löständer, konstgjorda tänder, tandprotes
Köppendanmark/tjöppendanmark = Köpenhamn
Lack = arg, sur, irriterad
Lad = lat
Laddad = full, dragen
Ladugårdskonjak = mjölk
Lammekyd = ung attraktiv kvinna
Lann/lannet = land/landet
Lase = trasa
Lassa = bajsa, skita
Le = elak
Lea = leda
Lealös = vinglig
Lega = leka
Li = gilla, stå ut med, tåla
Lide = lite
Liden = liten
Lillejulafton = 23 december
Limmenad = lemonad, saft
Lissen = ledsen
Litt = lite
Lommeduk = näsduk
Lommelur = mobiltelefon
Lommemaud = medhavd mat
Lommemög = ludd och skröfs som samlas längst ner i fickan
Loppebett = loppbett
Lovor = pengar
Lubba = springa
Luda = skjul
Luktegott = parfym
Lun/lyn = behaglig, lugn, skön
Lunn = Lund
Lusing = örfil, lavett
Lynt = roligt
Läbbig/Läbbit = läskig
Lässa = kasta hårt, lasta upp, skyffla
Löjnhals = lögnhals
Mad = mat, smörgås
Madaro = matro, lugn och ro när man äter
Malle = stake, självsäker
Malme = Malmö, huvudstad
Mojan = morsan, mor
Modvind = motvind
Morryder = morötter
Mudder = bråk
Mulad ost = mögelost
Möed/möe/mö = mycket
Mög = skit, skräp, elände
Möga = bajsa, fisa, fjärta
Möget = skiten
Mögig = skitig, smutsig
Mögtocke = skitstövel
Mölla = kvarn, väderkvarn
Nabo = granne
Nacka = hugga av
Najsa = näsa
Nalla = plocka, sno
Nanna = sova, vila
Nattamad = måltid på småtimmarna
Nattasark = nattlinne, pyjamas
Nellad = ivrig, sugen på
Nim/nem = lugn, behaglig
Nimt = lätt, smidigt
Nock = nog, tillräckligt
Nylle = ansikte
Nånna = några
Näbbgädda = horngädda
Nälla = brännässla
Nällad = otålig, ivrig
Nödder = nötter
Nötta = huvudet
Nöttan = idiot
Or = ord
Ottemad = måltid tidigt på morgonen
Ovardit = skamligt, ovärdigt, inte god nog
Packad = full, berusad
Pannejärn = stekpanna
Pantad = idiot, dum i huvudet
Pantoffelstycke = potatisland
Pantofflagröd = potatismos
Pattaglytt = person som beter sig som ett barn
Patte = kvinnobröst
Pedalhångel = tåflörta
Pela = peta, pilla
Pibesill = lipsill, en som klagar på allt
Pipparkaga = pepparkaka
Pirra = älska, samlag
Pisseblära = urinblåsa
Pissekur = offentlig pissoar
Pitt = penis
Pittögd = skelögd, vindögd
Pjallig/plalled = mesig, gnällig
Pjodd = gråsparv, liten fågel
Pjuck = skor (kallas även för dojja)
Pjätt = lek, leka tafatt
Plätta = pannkaka
Posse = plastkasse
Preg = sak, grej
Prega = trycka, knuffa, pressa
Pregepinne = pekpinne
Pryl = stryk
Pulla = onanera, masturbera (kvinna)
Putt = sur, stött
Putta = skjuta på, knuffa
Puttebräda = gungbräda
På örat = berusad
Påg = pojke, grabb, kille
Pågablära = pojkspoling, pojkvasker
Pågadrul = pojkspoling, pojkvasker
Pågasnöre = pojkspoling, pojkvasker
Pågatös = pojkaktig flicka
Päregröd = potatismos
Pärevann = brännvin, hembränt gjord på potatis
Pölsa = korv
Pömsig = trött, sömnig
Rabbemos = rotmos
Rabevann = läsk
Radda = lång rad
Raga = raka, skrapa
Ragevann = rakvatten, after-shave
Rajn = regn
Rajselajter = researrangör, ansvarig på gruppresa
Rama = skjutsa någon på cykel
Redi/redig = duktig, riktig, rejäl, ordentlig
Rig = rik
Rim = rem, skärp
Risgröd/risengröd = risgrynsgröt
Rista = skaka
Rullebör = skottkärra
Rugged = ruggigt, dåligt
Runn = rund
Running = cirkel
Rysta = skaka
Rälig = vidrig, äcklig
Ränneskit = diarré
Röga = röka
Rögad = rökt
Röv = rumpa, stjärt
Röva-rens = kaffe
Sa’r = säger
Saftovann = blandad saft (saft och vatten)
Sagla = dregla
Sajl = segel
Schatte = mes
Sel/sell/säl = själv
Sidda = sitta
Sill = strömming
Sillakärring = kvinnlig fiskhandlare
Sillamjölke = klen person
Siller = silverfiskar
Sjattig = tafatt, klumpig, opålitlig
Skallebank = huvudvärk
Sketen = eländig, usel
Sketslag = dåndimpen
Skid = skit, bajs
Skidhus = toalett
Skitt = skitig, smutsig, dålig
Skjudetöj = skjutvapen
Skoböjden = skogsbygden, mitt ute i ingenstans
Skrabba = äppel- eller päronskrutt
Skrillor = skridskor
Skrua = skruva
Skrälle = nedvärderande ord för någon som pratar och bestämmer för mycket
Skubba = skolka
Skröfs = skräp
Skyed = igenmulet
Skånelann = Skåne
Skånkor = fötter
Slabba = blöta ner
Slabbespann = skurhink
Slabbevär = regnväder
Sladdermaja = pratkäring
Slarv/slarver = odåga, drul
Slashas = slarvig
Slatt = slagit
Sleden = sliten, trött
Slöfs = slöfock, latmask
Slöfsor = mjuka tofflor av skinn eller plast
Slöfsan = smeknamn för en lat person
Skabbgalt = mycket otrevlig man
Skreg = skrek
Smygare = fis som inte låter, tyst fis
Smörmad = smörgås, macka
Snarkofag = säng
Snibling = snorkråka
Snidda = gena, genväg
Snorfana = näsduk
Snortocke = snorunge
Snudda = peta, beröra lätt
Snydelase = näsduk
Snöred = snorig, snuvig
Snörnos = snorunge
Solsicka = ringblomma
Sommarful = fjäril
Spann = hink
Spilla = spela
Spinkeved = småpinnar (för att få igång en brasa med)
Spiss = spets
Spissi = spetsig
Spralla = sprattla
Sprallevann = sprit, rusdryck
Sprocked = sprucket, spräckt
Spåga = sticka
Stabbo = en som bor i staden
Stein = sten
Stie = stege
Stolpaglas = spritglas, brännvinsglas
Stolpapäror = pommes frites
Streda = streta
Streg = streck
Stryga = stryka
Strygejärn = strykjärn
Ståled = stulet
Stövla = trampa, klampa
Subba = öknamn på en kvinna
Sulten/sylten = hungrig
Sutta = suga
Svia = svida
Svitt = svettig
Sypp = sup
Syppa = supa, dricka alkoholhaltiga drycker
Tajarna = tårna
Tallärk/tallerk = tallrik
Tann = tand
Tannalös = en som saknar tänder
Tannaverk = tandvärk
Tesas/tetas = retas
Timmavis = flera timmar
Titt = ofta
Tittor = ögon, glasögon
Tjabba = pratkvarn
Tjabberöv = jobbig, tjatig person
Tjabbigt = taskigt
Tji = nej, ingenting, inget, inte
Tjockhult = Stockholm
Tjodda = tjata
Tjyv = tjuv
Tjåligt = tråkigt
Tolle = bajskorv
Tosig = tokig, excentrisk, galen
Tossed = sinnessjuk
Traderöv = tråkig person
Trada = prata på i onödan
Tradig/tradit = tråkig, långtråkig
Tragga = tjata
Tramsebyxa = larva sig, barnslig
Trellehulla = Trelleborg
Tryne = ansikte, mun
Träbonnar/trätollor = träskor
Trähatt = idiot, trögtänkt, tjockskallig, mupp
Trö = trampa
Tudor = bröst
Tunnis = dumhuvud
Tvitta = tvätta
Tvaul = tvål
Tya = orka
Tärna = tårna
Tåbira = fotsvett
Tåfis = skott med spetsen på skon (fotboll)
Tär = tår
Töffe = knäppskalle, halvfigur
Tönn = fånig, jobbig, dum
Tönnis = knäppskalle
Tös = flicka
Udan = utan
Ude = ute
Uga/uge = vecka
Unnan = undan, flytta dig, akta dig
Uppställt = ostädat
Vajj/vejj = väg
Vaffor = varför
Vann = vatten
Vannabragare = diarréfjärt
Varden = världen
Varme = värme
Vars en = varsin
Vask = diskho, tvättställ
Vaskabor = diskbänk
Vaskarör = avloppsrör
Vasknosad/vasknosed = rinnsnor från näsan
Veleröv = en som inte kan bestämma sig
Veckovis/vickovis = flera veckor
Vikken = vilken
Vim = vem
Vingabröden = brutna vingar, sliten, trött, utmattad
Vinge = örfil, lavett
Vinn = vind
Vingt = skevt, krokig
Visping = geting
Vittebrö = vetebröd
Vrövla = prata strunt
Vrövvel = skitprat
Våglig = modig
Vånte = vante
Väck = bort, försvinn, akta dig, flytta på dig
Vär = väder
Värspänd = magen full/uppblåst
Åbäke = otymplig, besvärlig
Åravis = flera år
Äggakaga/äggakaka = tjock pannkaka
Älling = ankunge
Ändån = ändå
Änna = ända
Ännaklämd = bekymrad, angelägen, otålig, nervös
Ännaträngd = lättstött, lättkränkt
Ännan = ändan, rumpan, anus
Ännavänd = ut- och invänd, avig
Öresunn = Öresund
Örla = yra, irra
Övanpå/övanpo = ovanpå
Skånska uttryck
I denna del ska vi titta närmare på några av de mest intressanta och unika skånska uttrycken. Dessa uttryck ger en inblick i den skånska kulturen och vardagen, och visar hur skåningar sätter sin egen prägel på språket.
Aah du? = det menar du inte?, Men hallå?
Aah, sluda nu! = ah, sluta nu!
Avadådå = vad är det med det?
Au, som fan! = aj, som fan!
Bangar du? = vågar du inte?
Bärga sej/si = lugna ner sig
Dabba sig/si = begå fel, göra bort sig
Det gider jag ente = det orkar jag inte
Dau kör ju ude po stycket! = du kör ju ute på åkern!
Det var lide mycke folk po Gustav = det var väldigt mycket folk på Gustav (Gustav Adolfs Torg i Malmö)
Di e ente titt man e i Islöv = det är inte ofta man är i Eslöv
E dau rent gån i huet? = är du dum i huvudet?
E dau rent tönn? = är du dum eller?
Ein pusse nödder = en klantskalle, idiot
Flad lusing = örfil, orre
Fula sig/si = göra sig till, vara märkvärdig
Fy för hundan! = usch
För jävelen! = för satan!
Grannt vär = vackert väder
Gå på bia = gå på bio
Ha forr? = varför?
Ha sir du? = vad säger du?
Han e haj på det mesta = han är bra på det mesta
Haur du ingen bonn? = har du ingen botten?
Haur du slatt hoed? = är du dum i huvudet?
Hunt e de me di? = hur är det med dig?, läget?
Håll flabben/truten! = var tyst!, håll mun!
Hör du dålitt? = hör du dåligt?
Jau blir så lack! = jag blir så sur/arg!
Jau gider ente eda mer mad! = jag orkar inte äta mer mat!
Jevla klydderöv! = klumpig person
Kamma daj! = skärp dig!
Kom ente här och kom! = stick inte upp, passa dig
Kom i luckan = visa vad du går för
Kräng en beda = dra åt helsicke!
Nu e de nock! = nu är det bra!, Det räcker nu!
Om man sa’r så = om man säger så
Fan va hitt de e… man blir ju rent svitt = usch, vad varmt det är… man blir ju svettig
Runn unner fydderna/tollorna = berusad
Sidd ente å pela i najsan, när vi haur främmad! = sitt inte och pilla i näsan, när vi har gäster
Sicken lång vaj! = en sådan lång väg
Sigged ho? = hur fan ser du ut?
Siddor du där helt allena? = ditter du där helt själv?
Ska du hau po flabben? = ska du ha stryk?
Sluta nu gaffla! = sluta nu tjata!
Stå ente där i dörrahullet! = stå inte där mitt i dörröppningen
Stå ente där å fitta me nycklarna! = stå inte och fumla med nycklarna!
Stå ente där å glo! = stå inte och stirra!
Ta de så nätt = ta det lugnt
Ta ente hela plassen, din fubbick! = ta inte hela platsen din idiot!
Ta kulpa te = skölj ner den
Tvitta öuronen me ein spissi tvaul! = tvätta öronen!, rensa öronen!
Va du börjar ble hängbugi! = vad du blivit tjock!
Va e därr/darr? = vad är fel?, vad är det?, vad står på?
Va e dih? = vad är det?
Va ente en sån traderöv! = var inte en sån tråkmåns!
Va fan glor du etter? = vad stirrar du på?
Var bor du hänne? = var bor du (någonstans)?
Var ligger Lunn hänne? = var ligger Lund någonstans?
Vikken grann tösabid = vilken vacker flicka
Roliga skånska ord och uttryck
Skånskan är känd för att ha många ord och uttryck som låter väldigt roligt när man säger dem. Nedanför kan du se en lista med några av de mest unika och roliga orden som verkligen visar på skånskans charm:
Ålahue = idiot, dumskalle
Äggagegga = äggröra
Uuää = äckligt
Rannabragare = diarréfjärt
Göra po sig/si = bajsa på sig
Fittamad = smörgås
Spaj = sperma, sädesvätska
Rövalomma = bakficka
Glo – stirra
Fubbick = idiot, tönt
Pågajävel = kaxig pojke
Tjäbbigt = taskigt
Hubba daj/si! = flytta på dig!
Tösabid = flicka
Smocka = en träff i ansiktet vid slagsmål
Jävla klydderöv! = klumpig person
Ha forr di forr? = varför det då?
Haur du ätet glosoppa ti midda? = har du ätit stirrsås idag?
Jau luade allt va jau kunne! = jag sprang så fort jag kunde!
Gamla skånska ord
Det finns en hel del gamla skånska ord som fortfarande används av vissa, särskilt på landsbygden eller bland äldre generationer. Dessa ord ger oss en inblick i historien och kulturen i Skåne. Här presenterar vi några av dessa gamla skånska ord:
Abbedank = ett gammalt ord för tack
Auogauen = död
Dröutatru = att skilja frö från skal
Hurrebojsa = någon som gör allt snabbt men slarvigt
Lummeklocka = fickur
Pluddertjarra = vagn med en axel
Röjepiva = rökpipa
Vikjevill = vara från vettet
Yrtakåst = blomsterbukett
Örnastörta = tvestjärt
Madaklyka = mun
Gadegrim = sädesärla
Hialös = orolig, jäktad, stressad, stirrig
Halvdum = en smula efterbliven
Galenratta = argbigga
Fed = fet
Filaduska = potatisskiva, stekt rå i ugn
Gava = gapa, gäspa
Halskle = halsduk
Jubba = jobba
Vad kännetecknar småländska?
Skånska är en dialekt som talas i Skåne, den sydligaste delen av Sverige. Den har många unika drag som gör den lätt att känna igen. Låt oss titta på några av dessa särdrag.
Dansk influens
Skånska har influerats mycket av danskan eftersom Skåne var en del av Danmark fram till 1658. Många ord och uttryck från danskan lever kvar i skånskan, vilket ger dialekten väldigt speciell.
Uttal
Uttalet i skånskan skiljer sig från andra svenska dialekter på flera sätt:
- Mjuka konsonanter: Bokstäverna ”k”, ”g” och ”sk” uttalas ofta mjukare. Till exempel uttalas ”kex” som ”tjeks”.
- Långa vokalljud: Vokalerna kan vara längre och mer utdragna.
- Rullande r: R-ljudet uttalas oftast rullande.
Olika variationer av skånska
Inom Skåne finns det också variationer av skånskan. Dialekten kan skilja sig mellan olika områden som nordvästra Skåne, Österlen och Malmö-Lund-regionen. Dessa variationer påverkar både uttal och ordval.
Sammanfattning
Skånska är en dialekt med en lång historia. Den har många egna ord och uttal som gör att den låter annorlunda jämfört med andra svenska dialekter. Det är en viktig del av kulturen i Skåne och bidrar till att göra regionen speciell och unik.
