Även om du lärde dig detta i skolan förändras världen hela tiden, och saker ser inte samma ut nu som de gjorde för bara några år sedan. Vi utforskar och jämför världens kontinenter och hur de håller på att utvecklas.

Storlek, befolkning och befolkningstäthet

Låt oss först titta på grunderna – hur befolkning och yta är uppdelad bland världsdelarna.

Asien är störst. Ytan är kring 44,6 miljoner km² – kring 30 % av jordens landyta och har också världens största befolkning. Nästan 5 miljarder människor bor här och motsvarar omkring 58,7 % av världsbefolkningen.

Världsdelen är den mest tätbefolkade och har många av de mest tätbefolkade länderna, inklusive Macao, Singapore, Hongkong, Bahrain, Maldiverna, Bangladesh och Taiwan.

Efter Asien kommer Afrika. Ytan är 30,1 miljoner km² (kring 20 % av jordens landyta) och antalet invånare är 1,55 miljarder eller 19 % av världens befolkning. Afrika har dessutom den snabbast växande befolkningen av alla kontinenter, så vi kan se en kraftig ökning inom de närmsta åren. 

Näst i yta är Nordamerika med omkring 24,2 miljoner km² och en befolkning på 617 miljoner invånare – kring 7,7 % av världens totala population. Sydamerika ligger på 17,8 miljoner km² och har en befolkning på omkring 438 miljoner (kring 5,5 % av världens population.)

Europas yta är 10,2 miljoner km² – 7 % av världens landyta – men kontinenten har en högre befolkning än Nordamerika och Sydamerika individuellt sett, nämligen 744 miljoner eller kring 9 % av världens befolkning. Europa har en befolkningstäthet på kring 73 inv/km².

Europa är dock kontinenten med minst antal födslar och befolkningstätheten förväntas därför minska jämfört med kontinenter som Afrika och Asien.

Sist (och minst) har vi Oceanien eller Australien. Ytan är totalt 8,5 miljoner km², alltså nära Europas yta, men “bara” 46 miljoner människor bor här – så lite som 0,6 % av världens befolkning! Detta är alltså med marginal den överlägset glesast befolkade kontinenten, förutom Antarktis förstås.

Teknologisk utveckling i de olika kontinenterna

När det gäller teknologisk utveckling är Europa, Nordamerika och Asien ledande i rörelsen. De allra flesta tekniska jätteföretag har huvudkontor i någon av dessa länder och det finns bra teknisk infrastruktur, särskilt i Nordamerika och Europa.

Utvecklingen i Afrika och vissa delar av Asien (såsom Indien) följer inte nödvändigtvis samma steg som Europa och Nordamerika har gått igenom. Ofta är en genväg effektivare.

Exempelvis har stora delar av Afrika inte ännu ordentlig infrastruktur för banköverföringar, men genom mobilbetalningar kan detta steg hoppas över och lösningar blir billigare och enklare att implementera.

Samma sak gäller underhållning. Numera finns inte längre landbaserade casinon i Sverige, men däremot finns nätcasinon som är reglerade och spel på casino utomlands – där det för övrigt är viktigt att spela ansvarsfullt och måttligt. Många andra länder hoppar också direkt till den digitala lösningen som ofta är billigare, effektivare och flexiblare.

Hur AI-revolutionen kommer att se ut är ännu svårt att säga, men med tanke på att majoriteten av hushållen har tillgång till mobiler kommer revolutionen att nå alla delar av världen.

Vilken kontinent är rikast?

Det beror förstås på hur man räknar. Tittar man på samlad nominell BNP är det Asien som toppar med kring 36 % av världens BNP. Efter detta har vi Nordamerika på med 30 % och sedan Europa på tredje plats med omkring 25 %.

Tittar man på per invånare är kontinenter med högst BNP har vi först Nordamerika (59 000 USD per invånare), tätt följt av Oceanien (44 000 USD) och Europa (38 000 USD). Allra längst ner har vi Afrika med en per-capita inkomst på omkring 2 000 USD.

Asiens ekonomi växer dock snabbt, och många länder (Singapore, Qatar, Macao) har redan en högre BNP per invånare än Nordamerika och största delen av Europa. Genomsnittet dras ned av stora befolkningar med fattigdom inklusive Indien, Nepal och Filippinerna. Även dessa länder har upplevt en enorm ekonomisk tillväxt som kan innebära att Asien snart klättrar upp på listan.

Kontinenten med mest ekonomisk ojämlikhet

En relaterad fråga till rikedom överlag som ger en mer ordentlig bild över situationen är frågan om ekonomisk ojämlikhet.

Latinamerika och Afrika hamnar i toppen av listan. I Latinamerika tjänar den rikaste topp 10 procent omkring 60 % av alla inkomster. I Afrika är situationen liknande, där en mycket liten ekonomisk elit kontrollerar en oproportionerligt stor andel av kontinentens samlade rikedomar, ofta kopplat till korruption och svaga institutioner. Enligt flera rapporter äger den rikaste promillen en betydande del av Afrikas totala förmögenhet.

När det gäller Nordamerika är det blandat. USA och Mexiko har hög ojämlikhet, men Kanada är mer jämlikt. I Oceanien är Australien, som har den största delen av kontinentens population, också relativt ekonomiskt jämlikt.

Goda nyheter för Europa som är den mest jämlika kontinenten av alla världsdelar. Sociala skyddsnät minskar gapet och Norden, med höga skatter och en stark socialistisk ådra, är ett av de mest ekonomiskt jämlika länderna i världen.

Trender, klimatförändring och framtidsspaning

Med världen i konstant utveckling, vad kommer vi se för förändringar inom de närmsta decennierna?

En är en befolkningsminskning i Europa och en ökning i Asien och Afrika. Afrika har världens yngsta befolkning, och i Europa får den genomsnittliga kvinnan 1,38 barn – väl under ersättningsnivån på 2,1.

Annan utveckling rör saker som global uppvärmning. De senaste åren har varit rekord för de närmaste åren som någonsin uppmätts på jorden, och inte alla delar av världen slås lika hårt.

Afrika, som själv bidrar mycket lite till koldioxidutsläpp, påverkas ändå hårt av effekterna. Man ser redan stora effekter såsom vattenbrist, torka och minskade skördar eftersom en stor del av afrikanska bönder arbetar inom klimatkänsliga jordbruk. En fortsatt global uppvärmning på 1,5–2 °C förväntas bidra till mer minskning i matproduktion och extremvärdet i mer tropiska klimat. Oceanien är också en världsdel som kommer påverkas mycket av klimatförändringen både genom kraftiga stormar men också av havsnivåhöjningen i samband med de smältande isarna.

Digitalisering, AI och automation förväntas fortsätta påverka och förändra alla världsdelar, och kontinenten Afrika och delar av Asien hoppar ofta över vissa stadier som Europa och Nordamerika gått igenom, såsom t.ex. elektricitet från kol och direkt till förnybar energi.

Trender vi ser i alla världsdelar är urbanisering och allt större städer, utvecklingen av hållbarhetspolitik och grön teknologi.